SOCKENSTÄMMOPROTOKOLL

Protokollen innehåller beslut om socknens gemensamma ärenden. Vid sockenstämman utsågs såväl kyrkvärdar som sockenskräddare eller sockenskomakare. Sockenstämman dömde i enklare tvister som inte behövde föras till tinget. Den kunde utdöma böter eller stockstraff för den som levde osedligt eller bröt mot kyrkodisciplinen. Sockenstämman skulle se till att bygga och underhålla kyrka, klockstapel, och prästgård inom församlingen. Den ansvarade också för fattigstuga och föräldralösa barn. Vägunderhåll, sockenallmänningar och skolundervisning låg också under sockenstämmans ansvar.

En genomgång av sockenstämmoprotokoll kan ge värdefull information om enskilda personer och andra händelser. Ibland kan namn på oäkta barns fäder förekomma, om mamman förde frågan till sockenstämman. Fram till 1862 kan kyrkan och församlingen anses som föregångare till dagens kommuner. I kommunalförfattningarna 1863 fastställdes att sockenstämmans verksamhet skulle delas upp på den kyrkliga kyrkstämman och den borgerliga kommunalstämman. Kommunen tog över ansvaret för socknens förvaltning, samtidigt som kyrkstämman fortfarande var högsta beslutande organ inom den kyrkliga kommunen och ansvarade för skolväsendet.