NAMNLAGEN

När man ska forska i olika personers namnbyten bör man känna till följande. Förordningen av den 5 december 1901 om antagande av släktnamn, vanligen kallad namnlagen, kom att ändras flera gånger. Den ersattes med en ny lag den 1 januari 1964 (1963:521) som i sin tur ersattes av den nu gällande namnlagen (1982:670). Men många namnfrågor reglerades inte av namnlagen, utan av giftermålsbalken, lagen om barn i äktenskapet eller lagarna om adoption och om barn utom äktenskapet. Dessa namnfrågor var ärenden för domstolarna.

De namnfrågor som reglerades i namnlagen avgjordes under olika perioder av olika myndigheter och instanser (länsstyrelsen, regeringen i konselj, ecklesiastikdepartementet, justitiedepartementet). Först 1947 inrättades Namnbyrån vid Statistiska centralbyrån. Den ansvarade för namnfrågor fram tills att Patent- och registreringsverket tog över verksamheten 1962.

Statliga arkiv

Anteckningar om namnbyten kan finnas i husförhörslängder, mantalslängder, soldatrullor eller andra handlingar. Men det är först när namnlagen träder i kraft som man kan göra systematiska sökningar i arkiven enligt följande.

Namnbyten mellan 1902 och 1919

Akter som rör namnbyten mellan 1902 och juni 1919 finns i landsarkiven eller stadsarkivet i Stockholm under länsstyrelsen respektive överståthållarämbetet. För perioden 1911 till 1920 finns ett kommittéarkiv i Riksarkivet.

Juli 1919–juni 1946

Akter som rör namnbyten mellan juli 1919 och utgången av 1922 finns bland konseljakterna i ecklesiastikdepartementets huvudarkiv. Akter från 1923 till juni 1946 finns bland konseljakterna i justitiedepartementets huvudarkiv. Dessa arkiv finns i Riksarkivet. När du vet vilket år namnbytet ägde rum, gå in i respektive departements föredragningslistor och sök ärendenummer. Du kan sedan beställa fram rätt volym med konseljakter och bläddra fram rätt akt. Du får fram ansökan med

namnteckning bevittnad av två personer, prästbetyg med uppgifter om fullständigt namn, födelsedatum, bostadsadress och civilstånd. Det kan också finnas bilagor med medgivande av släktingar som bär det sökta namnet.

Under perioden 1932 till 1942 hade justitiedepartementet en särskild kommissionär för namnärenden. Arkivet efter denne tjänsteman utgör ett särskilt delarkiv under justitiedepartementets arkiv. Här finns en del korrespondens, men själva akterna med ansökan finns bland konseljakterna, med undantag av udda fall som återfinns under rubriken Ej fullföljda ärenden.

Juli 1946 fram till i dag

I barnavårdsnämndens arkiv finns faderskapserkännanden. Utomäktenskapliga eller föräldralösa barn placerades ofta ut som fosterbarn genom fattigvårdens (landsbygd) eller magistratens (städer) försorg. Handlingar finns i fattigvårdsnämndens eller barnavårdsnämndens arkiv. Uppgifter kan även finnas i barnhusarkiven som finns i landsarkiven (landsbygd) och i kommunarkiven (städer).

Socialnämndens arkiv