KYRKBÖCKER

Folkbokföring infördes i Sverige genom 1686 års kyrkolag, men fram till mitten av 1700-talet finns uppgifter endast för ett begränsat antal församlingar och områden. Uppgifter för alla församlingar finns först från 1749.

Kyrkböckerna förvaras på Landsarkiven och finns på mikrokort. Du kan också vända dig till ditt bibliotek. De flesta biblioteken har en släktforskarhörna med mikrokort över församlingarna i ditt område eller också abonnemang på databaser med inskannade bilder av kyrkböckerna.

Födelse- och dopböcker

I dessa böcker antecknades barnets namn, tid och plats för födelse och dop, föräldrarnas och faddrarnas namn och hemvist. Barnet skulle döpas inom åtta dagar efter födseln. Här antecknades också om barnet var oäkta.

Konfirmations- och kommunionsböcker

Prästerna förde in församlingsbornas kunskaper i religion, om de var konfirmerade och fick gå till nattvarden. Betygskalorna kunde variera och är därmed svåra att tyda. Ibland betygsattes även förståndet.

Lysnings- och vigselböcker

Här registrerades alla vigslar som förrättades i Svenska kyrkan. Det finns uppgifter om mannen och kvinnan, hindersprövning, lysning, var och när vigseln ägde rum.

I kyrkböckerna finns uppgifter om församlingarnas medlemmar från mitten av 1700-talet. Prästerna var inte alltid så noga med att skriva in alla uppgifter, så upplysningarna du får fram kan variera. Genom att växla mellan husförhörslängder, flyttningsländer, födelse- och dödböcker och vigselböcker växer en bild fram på den person eller familj som du forskar om.

Husförhörslängder

Prästen skulle samla uppgifter om alla församlingens invånare i husförhörslängder. Varje församling hade sin husförhörslängd som vanligtvis omfattade fem till tio år och var uppdelad efter rote, gårdaroch hushåll. I början eller i slutet av husförhörslängden finns ofta ett ortsregister. Innehållet i boken kunde variera med tiden, prästen och platsen. Oftast angavs uppgifter om gårdens namn, familjens och tjänstefolkets namn, var och när de var födda, flyttningar, läsfärdigheter, dödsår, vigsel, anteckningar om religionskunskap, vandel (exempelvis oäkta barn), värnplikt, med mera.

In- och utflyttningslängder

I flyttningslängderna antecknades uppgifter om personer som inflyttade till eller utflyttade från en församling (namn, datum, yrke, varifrån eller vart de flyttar). Längderna förs kronologiskt med in- och utflyttningsuppgifter på samma uppslag.

Död- och begravningsböcker

Prästen antecknade den avlidnes namn, dödsdatum, begravning, dödsorsak, med mera. Vilka uppgifter som förekommer varierar.

KYRKOARKIV

AI Husförhörslängder fram till ca 1895

AII a Församlingsböcker från 1895 fram till sekretessåret

B In- och utflyttningslängder

C Födelse- och dopböcker

DI Konfirmationsböcker (längder över nattvardsungdom)

DII Kommunionsböcker (längder över nattvardsgäster)

E Lysnings- och vigselböcker

F Död- och begravningsböcker

G Andra befintliga längder (längder över personer som undergått kyrkoplikt, straffjournaler, folkmängdsuppgifter, statistiska tabeller)

HI Bilagor och kungörelseböcker som rör kyrkobokföringen

HII Bilagor flyttningsattester – lösa lappar

KI Sockenstämmoprotokoll och sockennämndens protokoll och handlingar

KII Kyrkostämmoprotokoll och kyrkofullmäktiges protokoll och handlingar

KIII Kyrkorådsprotokoll och skrivelser

KIV Skolrådsprotokoll och skrivelser, utom räkenskaper

LI Räkenskaper för kyrka

LII Räkenskaper för skola

LIII Räkenskaper för fattigvård

LIV Räkenskaper för kollekt

LV Räkenskaper för övriga ändamål

LVI Räkenskaper i sammandrag, granskade av kyrkostämma

M Handlingar rörande prästval (herdaminnen)

O Övriga handlingar rörande kyrka och kyrkoråd, kyrkliga boställen och jord, samt prästerskapets löneförmåner, donationshandlingar och ritningar

P Övriga handlingar och handskrifter, t.ex. pålysningsböcker, historiska anteckningar