HUSFÖRHÖRSLÄNGDER

I Kyrkolagen av år 1686 fastställdes att husförhörslängder ska föras. Syftet var att man på ett enda ställe ville samla uppgifterna om församlingsbornas kunskaper i läskunnighet, katekes och annat. Om sockenborna inte hade kunskaperna fick de inte delta i nattvarden eller gifta sig. Man menade också att det kunde äventyra deras framtida salighet. I årliga förhör fick sockenborna redovisa sina kunskaper. De flesta socknar var indelade i rotar, som omfattade några gårdar. Prästen kom dit för att hålla förhör.

Husförhörslängderna har signum A1 i kyrkoarkiven. De upprättades vanligtvis för en period om fem eller tio år. De äldsta kan omfatta endast ett eller två år. På ett typiskt uppslag börjar längden med en rubrik med gårdens namn, ofta även rotens namn och/eller nummer.

Om det rör sig om ett torp, anges torpets namn och gården på vars ägor det låg. Därefter anges husfadern med namn, födelsedatum, födelseförsamling, eventuell inflyttning och datum eller år när han gifte sig. Efter honom anges samma uppgifter för hustrun och barnen. Därefter anges pigor och drängar, och sist ofta en eller flera äldre personer. Dessa kan vara föräldrar till mannen eller hustrun. De kan ge viktig information, för ibland följs det av mannens fader eller svärmor (vilket betyder mannens svärmor eftersom allt ses utifrån husbondens synvinkel). Uppgifterna kan även förkortas med M F eller svm.

Om mannens far dog tidigt och äldste sonen tog över gården, kan yngre syskon anges tillsammans med mannens moder.

Födelsedatum bör alltid kontrolleras i födelseboken. Fel kan förekomma om personen flyttat runt en del. Födelseförsamling kan anges på många olika sätt. Är personen född i församlingen anges vanligtvis här eller loco (på platsen). Förkortningar förekommer ofta – ibidem, ibid, ibm, osv. (på samma ställe). Uppgifter om flyttningar noterades. Infra och supra betyder ovanför och nedanför på samma sida.

Uppgifterna om kunskaperna har ofta försetts med betyg enligt skalan A, a, AB, Ba, B och C. I andra socknar finns andra typer av noteringar, i vissa trakter finns hela system med hakar och streck, som visar kunskaperna i katekes och i tio Guds bud. I kolumnen anmärkningar, som också kallas frejd, kan det finnas viktiga upplysningar. Dessa kan vara både bra eller mindre bra för personen i fråga. Ibland kan det stå "fått bibel vid sin konfirmation" eller "belönad med medalj". Det är nog vanligare med anteckningar som säger att någon är "fader till pigan Stinas barn" eller "dömd till 14 dagar på vatten och bröd" eller "super".

Om det står "grannarna neka till mantalsskrivning" berodde det på rädsla att de nyinflyttade skulle belasta fattigvården. Den här typen av uppgifter är viktiga att observera, för de kan leda till andra källor i domböcker, fångrullor, passagerarlistor, m.m.

I kolumnen för utflyttning kan man ofta se om en person flyttade inom församlingen eller till en annan. Flyttade vederbörande ut bör det finnas en anteckning om attest nummer. Om en person är struken kan det finnas anledning att kontrollera i dödboken. Det kan också helt enkelt betyda att personen flyttade inom socknen. Prästen visste ju vart, så det behövde han inte anteckna. Andra uppgifter som anges i husförhörslängden är anteckningar om militär mönstring av de unga männen, med uppgift om beväringsnummer eller kasserad (frikallelse).

HUSFÖRHÖRSLÄNGDER

The Swedish Writers' Union