Domböcker

DOMBÖCKER

Domböcker finns på landsarkivet. Det svenska rättsväsendet var uppdelat i olika instanser under olika perioder.

På landsbygden utgjorde häradsrätten domstolens lägsta instans. Häradsrätterna sammanträdde till ting, där juridiska och andra för folket gemensamma frågor avgjordes. I andra instans överklagades till lagmansrätten som utgjorde en mellaninstans mellan häradsrätt och hovrätt. Endast tvistemål och vissa mindre brottmål avgjordes där.

I städerna var domstolens lägsta instans kämnärsrätten, som skulle döma tvister och brottmål som inte avgjordes av annan rätt. I grövre brottmål skulle kämnärsrätten rannsaka men inte döma. Rådhusrätten utgjorde andra instans och där togs också grövre brottmål upp.

Tredje instans var gemensam för både landsbygd och städer. Brottmål överklagades till hovrätten, som också prövade dödsdomar, frågor som rörde adeln (bouppteckningar, testamenten, arvskiften, osv.). Vissa mål prövades i hovrätten i första instans (landsförräderi, majestätsförbrytelser, osv.).

Fram till 1788 kunde man i fjärde och sista instans vädja till kungen. År 1789 inrättades Högsta domstolen som kom att ersätta kungen som högsta instans.

År 1849 slopades lagmansrätten och kämnärsrätten. Hovrätten dömde i andra instans och högsta domstolen i tredje och sista instans.